Byggnader, form och material
Omega har 24 lägenheter, fördelade på fem bostadslängor, socialt orienterade med entréerna mot en samlad gemensam friyta. De låga byggnaderna är känsligt och vackert insmugna i starkt kuperad, till synes orörd och bitvis dramatisk skogsterräng. Nivåskillnaden mellan tomtens högsta och lägsta punkt är hela 11 meter.
Formspråket och materialvalet är konsekvent genomarbetat, särpräglat, radikalt och sparsmakat men också typiskt för tiden: platsgjuten bärande betongstomme, murad putsad Siporex, eternit, målad plåt, stora fönster och silvergrå träplank. Allt ställt mot barrskog, berghällar, flyttblock, mossa och blåsippsbackar. Karaktäristiskt är en kraftig plåtgesims med dold ränna, raka stuprör och rader av likaledes raFka evakueringsrör som skjuter upp ur de lägenhetsskiljande väggarna.
På den sydvästra radhuslängans gavel ligger värmecentralen som en tuff arkitektonisk accent vid områdets entré. Den inrymmer också tvättstuga samt lokaler för bordtennis och bastubad. Sedan 1984 är den primära värmekällan bergvärme då 12 borrhål borrades längs södra och sydvästra tomtgränsen. År 2016 – 2017 genomfördes ett omfattande värmeprojektet och hela bergvärmeanläggning byttes ut och utökades med ytterligare 7 stycken 240 meter djupa borrhål. Stora ekonomiska besparingar har gjorts. Föreningen har valt att ha kvar olja som spetsvärme men numer är ligger årsförbrukningen av olja på 150 liter jämfört med tjugotal kubik tidigare år. Anläggningen som försörjer alla hus med vattenburen värme och varmvatten har och medfört en jämnare och högre komfort.
Lägenheter
Det finns tre lägenhetsstorlekar 4:or, 5:or och 6:or. Alla i souterräng, byggda på samma sektion och med samma plantema. Det övre planet, tillika entréplan, har ett tidstypiskt kombinerat kapprum/allrum som också tjänar som matrum och samtidigt är en länk mellan alla övriga rum och, genom den raka öppna trappan, även till bottenvåningens vardagsrum. Bottenvåningens vardags- och arbetsrum har genom en glasad vägg fri utblick i det omgivande skogslandskapet.
Varje bostad har två privata uteplatser längs lägenhetens hela bredd. Den ena på entrésidan, avgränsad med murar och plank, den andra på skogssidan utanför vardagsrummet.
Konstruktion
Den längsgående armerade betongväggen mitt i övervåningen bär både golv och tak. Den utgör, tillsammans med skogssidans höga fönsterbröstning över den nedre uteplatsen, hela det bärande konstruktionssystemet – en mycket avancerad Vierendeelbalk. En självbärande betongstomme som ej kan förändras utan att förlora stabiliteten, men som i gengäld är förutsättningen för lägenheternas öppna planlösning. Konstruktören Konrad Hernelind tillmötesgick med denna djärva lösning arkitektens idé om såväl öppna rumssammanhang som öppenhet utåt mot terrängen.
Tillbyggnader
Med växande familjer kom nya ytkrav och 1966 ritade Ragnar Uppman några utbyggnadsmöjligheter. Vid vissa gavellägenheter fanns det plats för ett extra rum i form av en tillbyggd liten studio. Vardagsrum i souterrängvåningen förstorades genom utflyttning en meter av en del av den glasade yttre utfackningsväggen, vilket gav ett lättmöblerat rum och en visserligen förminskad men alltjämt indragen skyddad uteplats.
År 1991 gjordes en tillbyggnad i två våningar av gavellägenheten i hus 29 vilket resulterade att detta blev föreningens största hus. Denna utbyggnad ritades av arkitekt Kjell Mejhert som då bodde i huset.
Trädgård
Omega är ett ovanligt fint exempel på 1950-talsradhus med variationsrikt samspel mellan landskap och byggnader. Trädgårdsarkitekten Sylvia Gibson har inte bara arbetat med anpassning till naturen utan också låtit sig inspireras av den. Hon har mätt upp, inventerat, analyserat, tillvaratagit och byggt vidare på den oersättliga resurs som den befintliga naturen på denna svårexploaterade kulle erbjöd.
Sylvia Gibson skapade planteringar med genomgående svenska träd, buskar, växter och örter med naturens växtkombinationer och färger som utgångspunkt. Allt noga utvalt för att i samverkan vara vackert under alla årstider. Genom omplacering av flyttblock skapades naturliga spännande ställen för lek med möjlighet till rika upplevelser för barn.
Karaktäristiskt är att befintlig naturmark medvetet sparats tätt inpå husens baksidor. Helheten och naturbehandlingen, med framför allt ett antal magnifika tallar, har avgörande betydelse för byggnadernas och platsens arkitektoniska värde. Ett område att upptäcka för både barn och vuxna, skapat av en av Sveriges pionjärer inom landskapsanalysens område.